Drömmar, Stöld och Fjortisfylla

Tillbaka i verkligheten och fyra dagar senare känns det redan som om hela resan var en dröm. Jag gick och lade mig i oktober och vaknade upp med ett leende på läpparna sent våren efter. Den vaga känslan av att jag har vart ute och rest är som ett disigt töcken och enbart min redan fägnande solbränna och WANTED-lapparna efter pengar på mitt konto påminner mig om att någonting denna vintern inte var som de tjugoen tidigare.
Något mer sol, snäppet mindre is på hav och sjöar, en eller två nya vänner men framför allt tvåhundra gånger färre problem än vanligt.


Förlåt..

Jag kan erkänna det nu. Jag var delaktig i stölderna (och nedgrävningen i skogen) av en hel stam Apache-indianer på Iskällans dagis. Det gav mig kraftiga skuldkänslor och en hel massa problem då jag försökte njuta av att gunga så högt som möjligt utan att slå runt eller snurra på samma plats tills jag ramlade in i en stolpe och spräckte ögonbrynet då jag var fyra och ett halvt år gammal.


Jag kan också erinra mig att det var riktigt läskigt och att jag var nära gråten då jag gick i tvåan och fyra bröder hade fått för sig att "-Jag hade snackat skit" och "-Skulle få äta upp den". Kunde inte gå till skolan avslappnat på två veckor.



Image Hosted by ImageShack.us
Killarna som ville att jag skulle äta skit var troligtvis nästan lika hårda som Fifty.. Men bara nästan..


Eller hur jobbigt det blev då jag och mina kära vänner inte var riktigt hundra på om vi skulle bli fulla på en liter whiskey i 8an och bestämde oss för att "Svepa skiten!".. ..bara för säkerhetskull. Då mamma och Marianne bar hem mig i vinternatten och mina ben var så ofunktionella att jag slet upp ovansidan på skorna kände jag troligtvis, då jag såg min mors blick att, -Hmm.. Morgondagen kommer nog inte vara så avslappnad ändå..

Det kändes som en bra ide just då..


Allt detta har varit långt borta men det har ändå hela tiden funnits nya fräscha problem som ännu inte är tillräkligt långt bort i tiden för att jag ska kunna skriva om dem än.
I vilket fall var alla dessa långt borta då jag gled ner för floden i Vang Vieng med en öl i handen och en blondin, Martin eller Mowgli i knät (Ibland alla tre.). (Absolut längst bort då blondinen satt i mitt knä!)..

Eller då jag låg och såg solen gå ner över bergen ifrån en surfbräda i Gerupuk..

Eller då jag dansade till den evigt pumpande musiken på Fullmoon Party..

Eller då jag låg i en hängmatta och läste en bok i Sihanoukville..


Fan! Jag måste spara ihop nya pengar! Har inte tid att skriva mer nu!


Okej då, ett dagens visdomsord hinner jag med innan jag börjar jobba på nästa resbudget;


15:34 Någonstans i Göteborg. En man på 87år sammanfattar alla sina erfarenheter och visdomar till en mening som två knappt värdiga trädklättrare får äran att lyssna på..


(Obs! Måste uttalas på grov göteborgska.)


"-Så ere!, Först klia're, Sen sve're!"


Kommentarer
Postat av: elin

hej skitbra blogg =)

men nu ska jag snart ut och resa, så jag räknar med att du skriver dom där tipsen snart. en sån mästerresenär är ju nästan skyldig att dela med sej av sin kunskap ;)hihi

2009-04-28 @ 23:29:43
Postat av: Martin

Haha, klockrent inlägg.

2009-04-29 @ 05:51:14
URL: http://cmj.blogg.se/
Postat av: Nils

Jag vet! Förlåt ska skriva tipslista senare idag om inget oväntat inträffar!.. Lovar!

Tackar Martin!

2009-04-29 @ 08:01:50
URL: http://nilsjohansson.blogg.se/
Postat av: Martin

Missade dig på facebook nyss. Sorry.

2009-04-29 @ 08:45:43
URL: http://cmj.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0