Pelle och draken.

-Jaha, det här händer inte varje dag.. Tänkte Pelle där han svävade fram tjugo meter över marken. Draken som hade plockat upp honom med ett stadigt grepp om hans båda armar flög i lugn takt fram över de andra barnen som precis som Pelle hade vart påväg hem från skolan. Nu hade de helt tappat tanken på att gå hem och kolla på Scooby-doo på eftermiddags tv:n och stod istället med gapande munnar och kollade efter draken och Pelle som snabbt blev mindre och mindre.

Pelle som aldrig tidigare hade blivit upplockad av en drake på vägen hem från skolan hade blivit chockad då ett par klor plöttsligt grep tag om hans armar. Men då han ett ögonblick senare lyfte från marken och kände gungningarna från drakens vingslag blev han inte rädd. På ett underligt vis kändes det som om han och det elva meter långa djuret hade känt varandra länge. Han litade på honom och kände sig helt säker där han gungade fram. Han såg ner på staden som passerade förbi under dem och kände igen sitt gamla dagis, mammas jobb och Ica-affären där han varje lördag köpte sitt lördagsgodis. Alla hus såg så små ut. Som leksakshus. Och leksaksbilar.

Då plötsligt släppte draken sitt tag om Pelles armar. Pelle föll handlöst de tre hundra metrarna ner till marken. Han landade rätt över järnstaketet hos Tant Greddelin med en av de vassa spetsarna rakt igenom magen. Hans inälvor ran ut och blandades med blodet från hans krossade skalle. En mamma som var ute på prommenad med hund och barnvagn halkade i den mosiga hjärn/inälvsåsen som snabbt hade runnit ut över trottoaren råkade skicka ut vagnen framför en bil som gjorde nio månaders bulle i ugnen ogjort på mindre än en sekund. Hunden var dock glad för i jämförelse med den torra hundmaten han fick i sin skål varje dag var ett par tuggor nymosat, fortfarande ljumet, lågstadiekött en riktig festmåltid.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Funderar på en framtida karriär som barnboksförfattare. Måste öva, så det här var ett litet smakprov på min framtida kassako. Tar gärna emot kritik så länge den är konstruktiv. Puss och kram söndags-Nils.

Kommentarer
Postat av: jennie

hahaha herreguuud

2009-10-25 @ 21:57:01
URL: http://jennieforssten.blogg.se/
Postat av: Helena

Och sensmoralen är: Lita inte på drakar..?



Det här är bra Nils!



Och Pelle får ju se det från den ljusa sidan tycker jag, han kunde ju blivit uppkäkad av draken. Vilket säkert hade varit en mera utdragen och smärtsam död.

2009-10-26 @ 06:52:46
URL: http://napok.blogg.se/
Postat av: Lena

Snyggt! Du har absolut INGEN brist på fantasi och det är ju en förutsättning för författare. (men barnböcker?...hm)

2009-10-26 @ 09:52:51
Postat av: Josefin

helt bananas skön!

2009-10-26 @ 12:54:19
URL: http://josefinbjorck.blogspot.com
Postat av: Tove

Tja! Grym resblogg, jag behöver din hjälp!! Vad heter den låten som ni har med i filmen som är upplagd på Youtube, den Asien del 8. Den som ni spelar de första 17 sekunderna????

Mvh/Tove

2009-10-26 @ 15:04:05
Postat av: Nils

Tjenare! kul att ni gillar min lilla novell. Förhoppningsvis blir det flera. Jag är inte hundra på vad den låten heter men jag tror att det är Ceasars Palace.

2009-10-26 @ 21:39:27
URL: http://nilsjohansson.blogg.se/
Postat av: Martin

För i helvete Nils. Jag svarade exakt likadant hos mig på låtfrågan.



Vad heter den nu igen?!

2009-10-26 @ 22:02:40
URL: http://cmj.blogg.se/
Postat av: jennie

haha mjo de va gott med taco o rödvin och på tvn va de inge bra direkt, men kunde ju inte med att gå ut då jag skulle ha jobbat men hade vart sjuk och sjukskreve mig även fredag kvällen och hade ingen lust att sätta mig i klistret om nån hade träffat mig...;)....(jobbar på krogen)

2009-10-26 @ 22:45:25
URL: http://jennieforssten.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0