Nils reseblogg

Detta kanske är svårt för er därhemma i isbjörnaland att förstå, men det är fan iskallt här. Rättare sagt är det tio grader ifrån iskallt, och nu kanske det fnyses en hel del landet runt.
-10grader på natten?!?! Va lipar den där bortskämda flintisen för?

Men då tycker jag att ni ska väga in att de flesta boenden i Sverige är utrustade med lyxateraljer som en dörr som räcker hela vägen ner till golvet, eller en vägg som räcker hela vägen upp till taket. Så är inte fallet på hostelsen i Guatemala.

Jag har tre filtar och värmer mig trots det med många och långa svordomsramsor över hur hypotermi inte ingick i dealen när jag bestämde mig för att resa till andra sidan jorden.

San Pedro är en otroligt vacker plats, det går inte att komma ifrån men just nu vill jag bara att spanskakursen ska smälta in och ta slut, inte nödvändigtvis i den ordningen, så att vi kan ta ner oss till stränder, sol och badshorts dagarna i ända.

Under dagstid är det också alldeles för kallt för att vara backpackingäventyr, men det blir i alla fall upp emot arton grader. Idag tittade till och med solen fram så vi passade på att hänga med en gäng från hostelet på kajaktur tvärs över lake Atitlan.


Den här paddeln lämnade Columbus över till kajakuthyrarens förfäder för ett par hundra år sedan..

Jag har ingen aning om hur långt det var med det tog ungefär en och en halv timmas paddlande en väg, och om det är något jag vet så är det hur trött man är i armarna efter det. Målet och moroten som väntade i andra ändan av sjön gjorde det dock värt det! Ett åtta meters hopptorn som nästan fick tankarna att vandra tillbaka till svunna tider i paradiset Vang Vieng.


För er som inte har hd-uplösning på en 50tums skärm vill jag påpeka mitt helskägg, hade sparat i en vecka..


Hur kan det vara så kul att hoppa från höga höjder. Jag har alltid älskat det och kommer alltid göra det. Trots
att jag näst intill hade slushpuppyblod i ådrorna av förfrysningen var jag bara tvungen att hoppa om och om igen. (Låter bara coolt att skriva så, fyra gånger fick räcka i vinterGuatemala BRrrrrrrrrrrrrr!)


Sorry Jocke men måste berätta.. När vi hade kommit halva vägen tillbaka, skrek Norrjocke att det inte var värt det och var riktigt, riiiiiiktigt nära på att hoppa ur Kajaken och simma i sina egna tårar blandade med sjövatten mot botten. Jag påminde om guds godaste guacamole som vi skulle beställa så fort vi kom fram till fast mark igen och då kom han på andra tankar. WIN!

Fick givetvis inga bilder på hopptornet eftersom vi bara filmade, men det kommer på någon av de följande filmerna inom tio år.