Nils reseblogg

Då jag betalat entrén och vakten noggrant muddrat mig eller kollat snopplängd, vem vet men jag fick i alla fall komma in, tog jag ett steg in på en av Managuas största klubbar och fick inom tre millisekunder runt 1000bruna ögon riktade emot mig. Precis såhär måste det kännas att gå ut om man heter Robbie Willams eller kanske i alla fall Idol-Darin.

Jag skulle nog gissa på att till och med de som befann sig på water-closetten vid tillfället för vår stora entre hade hört ryktas om att tre gringos hade vågat ta sig ut bland Managuas festande ungdomar inom trettio sekunder från vår ankomst.

Vi var the Shit! helt enkelt. Synd bara att ingen vågade bryta barriären och försöka prata med oss. Så vi fick helt enkelt samla ihop nog med mod(=promille) för att bryta språkbarriären själva. Vi valde helt enkelt ut de tre som såg farligast ut och bjöd dem på den universala barriärbrytande drycken tequila. WIN! Vips hade vi fått vänner!

-Donde?
-Suecia.. Så fort folk fattar att man inte är Amerikan blir allt MYCKET lättare..
-Ah! Imbrahimovic!
-SI!
-Ah!
-Fotbul Gusta!
-Ah!
-Chicas gusta!
-Si!
-Ah! hahaha..

Och så vidare, men skit samma det var i alla fall trevligt.

Alla som vi hade träffat under dagen, inklusive vår mycket hettska värd som antingen var orolig för våra liv eller vart han skulle dumpa våra väskor om vi försvann, hade givetvis avrått oss från nattlivet i Managua. Men vi kunde helt enkelt inte klara en kväll till inlåsta på rummet. Och jag måste faktiskt säga att klubben kändes ungefär sex gånger så säker som trottoaren utanför vårt "hostel".
SVINMYCKET vakter, och vad jag skulle gissa på mest överklassungdommar bidrog till att vi faktiskt kände oss säkrare än någon gång tidigare de senaste fyra dagarna.

Och så fort vi skrattat bort ett par tusen felsteg till salsan skrattade fler och fler med oss istället för att ge onda ögat. En kille som faktiskt pratade engelska berättade att många locals är rädda för gringos! Varför fattade jag inte riktigt, men jag hoppas att alla de tusen människorna som efter ett tag vågade sig fram för att dansa lite försiktigt med de fumliga klumpiga svenskarna har en liten bättre gringouppfattning nu.