Spitfire Ole-Jan och beresta Birgitta..
Vissa unga män gör kanske sitt bästa för att hamna brevid en söt jänta, för att få sitta och dräggla över henne, med dåliga pickuplines, hela vägen medan hon själv inte vill annat än att lyssna på Justin Timberlake i sin Ipod. Inte jag och Hugge inte. Vi som inte alls är så ytliga valde istället de mest intressanta människorna ombord och är nu tack vare det mycket mer upplysta med information om världen än vad jäntan som inte kan mer än vad som hände i förra veckans Paradise hotel hade kunnat förse oss med.
Hugo och "Spitfire"Ole-Jan löser korsord..
Jag och min busskompis "beresta-Birgitta" skrattar åt vilken uppståndelse det blev då hon hoppade av bussen på landsbyggden i Kina 1968.
(Eller ställ er i kö tidigare så är urvalet av busskompis större.. Fan ta killen ett steg före mig i kön som tog platsen bredvid brunetten två platser framför min.)
Random möten med intressanta personer är det absolut bästa som finns! Det är till stor del det som får mig att flänga omkring i världen. Att hitta dom i Sverige dock - landet-där-folk-tror-man-är-yxmördare-om-man-försöker-prata-med-dom, det är cred. Eller är det kanske göteborskan ingen kan motstå...?
Precis samma här! Att prata med nya människor är det bästa! Som sagt svårt i vårt osociala land. Gamla, fulla(lagom fulla) eller lätt handikappade människor är dom ända som vill prata så det är dom man ska välja att slå sig ner bredvid!
Göteborksan är nog inte så speciell när man sitter på bussen från gbg men kanske..;P
