Nils reseblogg

Som jag skrev tidigare hade jag lovat att vara hundvakt igår. Hund och hund i och för sig, jag är helt övertygad om att Nelly egentligen är en vanskapt gris, men eftersom chefen inte gillar den teorin och nu har betalt en hel massa pengar för att få en äkta fransk bulldog kallar jag det ändå hundvakt.

Jag hämtade upp henne i stan och skulle sedan ta bussen till Kungälv femton minuter senare. FAIL! Nelly är som tur är ingen stor hund men hon var verkligen inte sugen på att gå åt det hållet som jag var. Illusionen om att det var jag som var ute och gick med henne sprack inom två minuter och vi kom inte iväg åt rätt håll försen jag plockade upp henne och bar henne i famnen.
Jag och grisen känner varandra och har hängt på jobbet ända sedan hon var liten valp och efter en stund började hon samarbeta lite mer. Hon lät det till och med se ut som jag bestämde ibland när det gick förbi någon snygg tjej. Efter en timma gick hon snällt brevid mig och lyssnade när jag ropade på henne och jag kände mig som en stålt far. Nästan lite pappa träning det här.. Tänkte jag förnöjt och såg ner på min grishundsdotter med ett leende på läpparna precis som hon gjorde sitt bästa för att sträcka ut kopplet så att hon skulle nå en smaskig bajskorv som någon jättehund lämnat där tidigare.

Min lånedotter grishunden Nelly!

 
Vi lekte hela eftermiddagen och sen var hon med och träffade mina vänner på kvällen. Given succé och det var verkligen med kärlek som jag gjorde iordning en liten sovhög av handdukar för henne att sova på när det blev läggdags.
Det var inte med riktigt samma ögon jag såg på henne klockan halv sju imorse då hon hoppade upp i sängen och slickade mig i örat tills jag helt enkelt bara var tvungen att gå upp.