Nils reseblogg

Än så länge har det faktiskt inte var några större problem med min något klumpiga och stela gipsarm. Lite obekvämt att sova och en aning varmt i solen, men annars rätt lungt. Tills i fredags..

-Men fan är det inte segt att ha gips ändå? Jocke knackar lätt på min arm..
-Äh vafan.. inte särskilt.. klart det är li..
-E de inte varmt?
-Äao lit..
-Tungt? Jobbigt att klä på sig? Svårt att duscha?
Jag kan inte låta bli att skratta lite när jag svarar.
-Nä jag är ju lite van nu.. Allt tar lite mer tid men det är lun..
-Men känner du aldrig bara för att strääääääcka ut armen?!? Jocke sträcker ut hela armen och visar med hela ansiktet hur underbart skönt det är.. -Jag hade fått ett spel om jag inte kunde sträcka på armbågen då och då. Har du aldrig lust för det? 
Jag sitter helt tyst och kollar allvarligt på honom i trettio sekunder.
-FAAAAAAAAAAN! Inte försen NU!!!

Så det enda jag tänker på sedan dess är hur skönt det hade vart att sträcka på armen och att jag verkligen vill göra det!

Tack Jocke!