Det engelska köket..

Tro det eller ej men vi han med mer i England än att bara olla kända saker. Okej då, inte mycket mer men vi fick i alla fall lite engelsk kultur i oss. För det första drack vi te. Vilket jag i och för sig gör varje dag men ändå. Det blev enorm uppståndelse när jag bad om att inte få mjölk i min andra kopp..
-What?
-No milk please..
-No milk?
-I like it black..
-Black? Sarah såg helt oförstående ut.. Are you sure?
-Yes.. Herregud vilken grej det här var då tänkte jag och sträckte mig efter koppen hon höll i handen.. I always drink my tea without milk..
-But are you sure that the tea in sweden is the same? Deras mor som suttit i köket och lyssnat ser lika oförstående ut som Sarah.
Men SERIÖST! tänkte jag.. -Yes pretty sure, Doesnt matter what kind of tea I like it black..
-Okay then.. sa Sarah men gav mig fortfarande inte muggen..
Martin ger mig en blick som säger-förihelvettetalitemjölkitehelvettet!
-Okay a little LITTLE sipp of milk..
De båda generationerna av familjen Gardner skiner upp precis så som solen aldrig gjort i England och äntligen får jag mitt te, grumligt och lite mjölkfärgat, men jag fick det i alla fall.
-Proper English Tea is always served with milk.. och där med basta!

Jag och Martin med våra Proppah English Tea..



Den andra delen Engelsk mat och dryckeskultur som vi fick inmundiga var Fish and chips. Fish'n'chips. Fisk och potatisklyftor. Asså.. öh.. Fish'n'chips är världskänt. Det omnämns titt som tätt i filmer. Storfilmer. Alla vet att i England, där du, där har dom Fish'n'chips. Fisk och klyftpotatis..
Vi beställde var sin och fick varsin kebabtallrikskartong med den engelska delikatessen, vi öppnade sakta och dramatiskt våra lådor med nio engelska förväntasfulla engelska ögon var, riktade emot oss (En av tjejerna i gänget skelar, "lite") Och där låg den. En helt vanlig sprödbakad fisk och helt vanliga klyftpotatis. Jag försökte se så överlycklig ut som det förväntades av mig men det var svårt..
-Have some of the beanjam on it, I swear this is Englands best Fish'n'chips.. Alla nio britter nickade stolt..
Nog för att det var gott och fyllde magen det gjorde det. Men det är som om man skulle åka till USA på pilgrimsfärd bara för att äta en äkta big mac. Eller gå på fin cuisine i Frankrike och beställa crepes. Pannkakor liksom. wow..

Sprödbakad fisk och klyftpotatis.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0