Nils reseblogg

Att vara bundis med chefen och dennes käresta på ett hostel i Karibien är aldrig fel. Att vi numera är det känns mer än underbart och under gårdagens argentinska grillkväll blev skalan över hur gött livet egentligen kan bli, utökad om och om igen.

När NorrJocke för ett par år sedan satt och sålde försäkringar på ett kontor i Stockholm trodde han kanske inte att kontankterna med den söta ålänningen Linda i båset bredvid skulle leda till något mer än en trevlig fikakompis på tiorasten. Chi fick han då han igår befann sig på en ö utanför Mexicos östkust  tillsammans med hela personalstyrkan från öns coolaste Hotel, serverad gratis öl och kött sänt från Allah ner till hanses smaklökar, via en argentinares händer.

Mitt i köttkriget, kan inte namnet på tre pers här, men sköna var de!

Det var fler än en av de andra hostelgästerna som kastade avundsjuka blickar mot oss där vi satt, jag, NorrJocke och Persson som enda blekfisar bland hela Poc Na’s liga av argentinsk hunk-personal.
Vi blev inbjudna av Lindas pojkvän Lucas, som är chef på stället, att fira en av hans polares födelsedag med grillning på Argentiskt vis.


-In Argentina we eat the most and best carne in the world! sa han stolt medan han langade upp Coronas till oss.


I tre timmar låg den stora steken på grillen och undertiden langades det underbara chorizos och specialsåser i en väldans fart.
Svenska som vi är satt vi lite tillbakadragna och väntade på en inbjudan fram till grillbordet där det råde Argentiskt inbördeskrig varje gång en ny laddning protein serverades från grillen.
Efter att vi missat tre stora slag vände sig en av krigarna sig om av en slump och såg oss tre där vi satt. Efter ha dragit av ett asgarv och uppmärksammat de andra runt grillen om oss på spanska med ännu mer asgarv som följd skrattade en av dem fram;


-In Argentina you will never eat if your shy! medan han makade lite på sig och lämnade plats till oss vid grillbordet.


Med total avsaknad av någonting annat än bröd, öl och någon slags oregano-sås serverades vi sen något av det bästa kött vi någonsin ätit givetvis stående kring grillbordet medans stolarna som ställts fram lämnades tomma.

-This is where the action is! fick jag tillsammans med ett asgarv som svar då jag frågade varför ingen satte sig ner vid borden.

Tack så jättemycket Linda och Lucas för inbjudan, och tack Poc Na för en underbar första vecka i Central-Amerika.

Datorn jag använder idag mår sådär så alla bilder kommer här efter istället, hoppas jag.


Linda, Jockes kompis från Åland.

Inbördeskrig runt köttbänken..



Sanslöst gött kött och lika goda chorizos..

En skön tradition som de tydligen har i Argentina är att alla mitt under middagen applåderar kocken. GrillMaztah här fick ta emot mängder med applåder och var kung i baren hela kvällen..