Nils reseblogg

Det har med inte mer än trettio minuters avbrott snöat i tre dagar nu. Min kropp känns varje eftermiddag som om den tillbringat de senaste sextiotvå åren i en tunna tillsammans med två stenbumlingar i full rullfart ner för en oändlig sluttning. Men sinnet är dock piggt och alert som på en euforisk sexåring.
Kroppens våda glömdes dock bort fortare än det tar att snöra på sig bootsen då jag nu för tredje dagen i rad vaknade upp och såg att det nya kritvita åter igen täckte allt utanför fönstret. Mumma!