Malmö, i goda vänners lag..

Efter att för en gång skull lyckats använda skrytboken till något annat än att uppdatera mig om människor jag inte pratat med på tre års träningsschema och "kycklingsallad" därefter, (är det bara jag eller är det något som inte stämmer när det månad ut och in uppdateras i text om träning och kost fyra gånger om dagen, men på samma gång bilder som mer verkar tyda på att sockervadd.. det é gott det!) då jag lyckades åka snålskjuts med Hannah som jag bodde med i Sälen när hon också skulle söderut, landade jag i Malmö i lördags eftermiddag.

 

 

Där möttes jag av två goda vänner, en gitarr och ett redan upphällt glas vitt vin, som enligt Joel trots smaken inte alls öppnades för första gången i Januari.

 

 

 

 

Joel hade jag inte träffat sedan nyår och även om det var närmare sen senast med Petter var det även där alldeles för längesedan. Det är något visst med gamla vänner och precis som vanligt började diskussionen på liten lagom nivå om hur lite det syns att vi tränat eller hur ful den och den nya tröjjan är, för att snabbt därefter gå över till gamla mycket högt värderade minnen som vid varje möte måste upprepas för att den det handlar om absolut inte ska kunna förtränga dåliga val i livet eller i krogdimman.

Efter ett par timmar på den nivån gick det tillslut in i fasen som troligtvis om den hörts av fel person hade fått oss inspärrade på mentalsjukhus.

 

 

Ett exempel på en fråga som förekom:

-Vad hade du gjort?.. Om du kom ner i köket hemma och såg din far sitta över din mor på huk samtidigt som han håller på att spinna väv med munnen som han lindar in henne i. Du smyger dig närmare och ser då att han har en stor vit aningen sned gifttagg som kommer ut ur anus på honom, som han då och då sticker henne med. När får syn på dig skriker han -KALLA MIG HONDJURET! innan han går upp i brygga och springer upp för trappan på precis samma sätt som flickan i Exorcisten.. Jag bara undrar vad hade du gjort då?!?!?

 

Jag vet inte vad som hände med vår humor, eller när det hände men av någon anledning slutar det ofta såhär. Hoppas ni ursäktar oss.

 

 

Det enda som fick oss att skratta mer var när Petter som hade berättat varmt om den fina kexchoklad-luftmadrassen han införskaffat för tillfället, klockan 02.20 efter en vända i Malmös krogliv inser att den nog inte blir jättebekväm att rulla ut sovsäcken på ändå..

 


Observera hur mycket han blåste upp den innan han märkte något..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0