Nils reseblogg

 

Än så länge har vi två gånger mer än jag beskrivit här, lämnat Surfers Paradis för dagsturer söderut till Currumbin och Coolangata. Spontana, helt vilda och galna som vi givetvis är hela tiden kollade vi inte en enda vågrapport innan avresa. Att ramla ur en buss med fem surfbrädor i en stad där till och med russinen på alkisbänken vid busshållplatsen har koll på vågorna en dag då..

 

-Oi guys! Ya here on the wrong daj. Flat as a mirror!.. Följt att skratt, följt av slemhosta..

 

..gör att man känner sig lite som en tysk i en skidbacke.

Saken är bara den att likt tyskarna nöjer sig med att åka köra skidsemestern i Ulricehamns enda och korta backe, har vi nordbor inga problem med att surfa samma vågor som de lägre dagisklasserna gör innan välling och förmiddagslur. Så länge det går att stå är det kul.

 

Och när det sedan dyker upp en val 500m utanför brytet, bockar jag av ännu en sak jag fram tills jag upplevde den inte visste att jag hade på mig 2do b4 die-lista.