Borttappad på Marockos flygplats
”Skit.”
Var tanken som for igenom mitt huvud när jag stod på Agadirs flygplats i östra Marocko 20:14, eller två timmar senare än vad det stod på min biljett och därför också minst en timma senare än den taxi jag var inbokad i hade lämnat. Dessutom valde alla de tre bankomaterna på flygplatsen att spotta tillbaka mitt bankomatkort medan det stort stod –INTE EN CHANS!- över hela skärmen. Jag misstänker i alla fall att det var så det stod då det gällande språket här är arabiska.
Hade det inte varit för att jag bokat ett väl sent tåg från Kalmar till Kastrup, och samma tåg varit ännu senare vid ankomst och att jag därför inte hunnit äta sedan frukosten klockan åtta, hade min aningen utsatta situation där på flygplatsen säkert besvärat mig. Nu kände jag mig istället mest desperat efter mat.
Det blev helt enkelt en jakt ner i väskan efter det svenska godis jag lovat att ta med mig till Jonatan som arbetar här nere. På väg ner bland böcker, laddare och till sist godis passerade min arm min (extremt käcka och mycket praktiska) passväska.
Sedan min första resa för nu.. sex år sedan.. (Fan jag börjar bli gammal.. ) har det legat lite US-dollar där i. Dessa kom jag plötsligt ihåg och det blev min räddning. Eftersom Euro eller Dirham är valutan här blev dessutom taxichauffören lite konfunderad och räknade helt fel när vi skulle komma överens om ett pris till Taghazout som är den by, fyrtiofem minuter norr om Agadir, som jag planerat att spendera min vinter i. 20dollares katsching!
Fram kom jag alltså tillslut och precis lagom till maten.
Såå.. ..elva veckor med surfing, sol, goda böcker och eventuellt lite plugg har tagit sin början.
Var tanken som for igenom mitt huvud när jag stod på Agadirs flygplats i östra Marocko 20:14, eller två timmar senare än vad det stod på min biljett och därför också minst en timma senare än den taxi jag var inbokad i hade lämnat. Dessutom valde alla de tre bankomaterna på flygplatsen att spotta tillbaka mitt bankomatkort medan det stort stod –INTE EN CHANS!- över hela skärmen. Jag misstänker i alla fall att det var så det stod då det gällande språket här är arabiska.
Hade det inte varit för att jag bokat ett väl sent tåg från Kalmar till Kastrup, och samma tåg varit ännu senare vid ankomst och att jag därför inte hunnit äta sedan frukosten klockan åtta, hade min aningen utsatta situation där på flygplatsen säkert besvärat mig. Nu kände jag mig istället mest desperat efter mat.
Det blev helt enkelt en jakt ner i väskan efter det svenska godis jag lovat att ta med mig till Jonatan som arbetar här nere. På väg ner bland böcker, laddare och till sist godis passerade min arm min (extremt käcka och mycket praktiska) passväska.
Sedan min första resa för nu.. sex år sedan.. (Fan jag börjar bli gammal.. ) har det legat lite US-dollar där i. Dessa kom jag plötsligt ihåg och det blev min räddning. Eftersom Euro eller Dirham är valutan här blev dessutom taxichauffören lite konfunderad och räknade helt fel när vi skulle komma överens om ett pris till Taghazout som är den by, fyrtiofem minuter norr om Agadir, som jag planerat att spendera min vinter i. 20dollares katsching!
Fram kom jag alltså tillslut och precis lagom till maten.
Såå.. ..elva veckor med surfing, sol, goda böcker och eventuellt lite plugg har tagit sin början.
Kommentarer
Postat av: moster Ewa
Kul att du är on the road again. Jag trodde att pluggandet var din drivkraft ute i världen, så är det smågodis som prioriteras.
Postat av: EDL
Ja!
Nils är tillbaka!
Vad är det du pluggar nu då? Trodde du var klar...?
Vapendragaren Martin, har du kontakt med honom?
Postat av: Nils
Jag skulle väl kanske mer påstå att pluggandet legitimerar än motiverar fortsatt resande Ewa;)
Jag pluggar just nu statsvetenskap 2, är klar till sommaren.
Och har faktiskt bra kontakt med Martin nu för tidn=)
Trackback
