Nils reseblogg

Äntligen har vi kommit iväg, den där gamla sprudlande känslan över att än en gång få vara på väg emot någonting som egentligen kan bli hur som helst. Tråkigt nog hade jag näst intill igen resfeber alls, vet inte om det beror på att det är tredje gången jag lämnar för ett halvår eller om jag helt enkelt är helt död inombords. Kan även vara så att verkligheten inte har hunnit ikapp mig än och att jag om fem minuter har slängt datorn i ansiktet på den extremt vackra flygvärdinnan och är i full galopp på väg över stolsryggarna emot toan för att köra Stig-Helmer ”Jag-kan-flyga-jag-är-inte-rädd-övningar”.

Adjöfrukost med boysen på jobbet och sen adjö-ost, vin, mer ost och jordgubbar vid vattnet i Kungälv..

Visst känns det lite fel att lämna Sverige såhär mitt i sommaren när det visar sig från sin allra bästa sida, eller rättare sagt; det känns inte alls fel att lämna Sverige mitt i sommaren då det visar upp en bästa sida som än så länge vädermässigt är värre än den, enligt Mick-Mitches mammas skypeväderleksrapport, kallaste vintern på guldkusten sedan 1978.
Klart jag önskar er där hemma fint väder till semestern men jag måste ändå erkänna att om det fanns något tvivel över att fara iväg igen så försvann det i takt med regnet som öste ner över tåget i morse.



Tänkte förresten att det är på tiden att jag gör lite av en profil och beskriver min vapendragare Christian, hans skara-schlätt-mål, hans dataspels och sportstatistik beroenden, hans konstanta pill med frillan som är A och O för framgången i alla sociala sammanhang och hans ”aningen” pessimistiska (vad han kallar humor och jag livsstil), MEN! Det blir ingen profil istället bakar jag in honom i dagens uppdatering.

Vi började med Buss från Kungälv till Gbg.
-..läste en artikel om flygkrascher igår.. ..om de ber flygvärdinnorna att spänna fast sig…. då du!..

Sen var det tåg..
-..tur som fan att det inte var SJ vi åkte med de är skit.. ..hur långsamt går det här tåget eller?.. sjukt va varmt det är.. Öresundståg är skit..

Sen var det flyg..
-..Hur många platser finns det på detta flyg egentligen?..
-Två tre hundra kanske? Hurså..
..Två tre hundra och nog fan får jag den enda platsen med en låda mellan benen.. Fan!

Christians låda vs. mina fria fotytor..

Två timmar senare har jag orgasmerat över att det är gratis mat, gratis dricka, egen Tv, oändligt med mysiga filtar och sitter och skrattar ihjäl mig, (kan vara aningen övertrött och salongs) åt Ben Stiller ybertajta silverfärgade trikåer i ”Murderball”.
Christian som undrar vilka ekorredrivna flygplan jag åkt med innan förstår nu hur jag kunnat resa så billigt tidigare och skrattar åt lyckan över att fjärrkontrollen är löstagbar.. sen är han tillbaka.
-Fan va gött att vi är på väg.. ..hade det inte vart för den här JÄVLA LÅDAN!

Precis där är vi just nu och om inte allt för lång tid landar vi i Quatar.

Man vet att man är på ett mellanösternflygbolag när de istället för att visa vart norr och söder är visar pilen mot Mecka istället.

Det blev blodigt här hemma då det gjordes upp i en fight-to-the-death mellan backpackingryggan och resväskan.

Backpackingryggan har varit en trogen följeslagare nu i över tre år och var förhandstippad vinnare med sin unga"mig-kan-man-inte-bära-utan-minst-ett-knutet-kompisarmbands-look" som alltid går hem på hostels världen över. Utmanaren; resväskan, som har mer av en "jag-är-en-ful-svart-fyrkant-men-praktisk-att-packa-i-look”, kommer troligtvis göra så att jag blir förbjuden inträde till alla hostels i världen med risk för dödstraff vid överträdelse, samt att alla kompisarmbands-coolingar, till och med de med bara en dread hängande som en bohemisk version på fjärde klass pott-frille-böglock, kommer att spotta på min resväska och viska sellout som ett mantra varje gång jag närmar mig. (Menar inget illa med att kalla locken för böglock, den hette det, och man kan inte skriva om historian i efterhand.)

Det är helt enkelt tur att jag inte är rädd för någonting, förutom att citat Joel: ”sitta där när man är sjuttio och äta sin kalla julskinka i ensamhet”, jag förstod vad han menade och påpekade därför inte att skinkan brukar vara kall, för tillslut fick resväskan en choke-hold på backpackingryggan och tog med sig vinsten och all min packning hem.

Då jag faktiskt inte ska backpacka så vann resväskan tillslut. Fy fan vilken sellout jag är och vad ska ryggan tycka om mig nu..

Det är nu åtta timmar kvar till resan mot andra sidan jorden börjar.