Favoritstatistiker?!

Jag kommer ihåg de oändligt många konversationerna vi brukade ha i de oändligt många timmarna tillbringade i bilen på jobbet under åren som gått. Vi pratade om våra favoritlåtar; All along the watchtower med herr Henrix, eller våra favoritlunch-hak, laxfabriken i Ljungkile eller kvarterskrogen i Stenungsund. Ett meningsutbyte som dock aldrig yppades var det som hördes i Kalmar igår:



Läraren -Efter rasten så ska vi se ett klipp med Hans Rosling..
Adajm (50åring fast i en snart 21årings kropp) –Åh! Hans Rosling, det är min absoluta FAVORITSTATISTIKER..
Simultant i bordsgrannarna Nils och Christians huvuden –Favoritstatistiker?!?! Vad är det för människa jag umgås med?



(Kan tilläggas att vi båda efter klippet även vi har Hans Rosling som absoluta favoritstatistiker, känner dock till exakt noll andra.)


Nostalgifrosseri..

Hela kvällen har idag gått åt till att frossa i gamla bilder och med dem sjunka djupt ner i nostalgiträsket. Det händer lite för ofta att ljuset i det nu töblöta Kalmar motas bort med minnen från svunna tider. Jag vet att det är farligt, man borde skaffa nya minnen istället för att ägna sig för mycket åt gamla, men det är lite för lätt att minnas precis hur kul det var just då eller då. Många bilder har jag helt glömt bort, men när de ploppar upp igen  känns det ändå som igår. Sen finns det de som jag inte ens kom ihåg dagen efter men som i vilket fall sätter igång endorfinproduktionen och ger mig ett leende öra till öra.
En bowlinghall i Luang Prabang.
Sticky Fingers, Göteborg.
Sjön vid öisgården i Göteborg.
Bananpiren, Göteborg.
Kotlettfrilla, med Petters hjälp. Midsommar 2010.
En go gäng, Göteborg.
På ett berg, Kanada.
Sommar, Sthlm.
Små och stora tillfällen som alla får mig att minnas precis hur det kändes just då. Fan! Nu måste jag bryta ut ur nostalgin fort innan något dåligt händer.
Får bli sömn istället. God natt.

Fjällenlycka i form av gröna flasköl.

I fredags klockan 10.53 steg jag ur tentasalen och lämnade blytyngden i form av boken "Den globala nationalismen" bakom mig för att aldrig se tillbaka igen. Visserligen har jag lärt mig sanslöst mycket intressant den senaste kursen men att jag var tvunget att mota bort all lycka i livet för att få plats med 740kr värt av böcker från adlibris visste jag inte att jag gick med på då jag skrev på.

 

I vilket fall studsade jag mer än vanligt (mina vänner brukade sjunga ”-som en liten boll, kommer jag tillbaks till dig” och syfta på min gångstil) där jag strosade ut i.. ..WTF! SOL!?!?!
WIN! Inte nog med att jag faktiskt har lagt tre timmars skrivande bakom mig och att krampen i armen börjar gå över, jag tror till och med att jag klarade tentan och nu blå himmel med tillhörande värme i form av en av mina bästa vänner solen!

 

Jag grät lite där och då på trappsteget medan rök-gänget som är lika obligatoriskt del av ”skoltrappa miljön” som en söndertaggad bänk undrade om jag var okej mellan tre-timmar-utan-nikotin-sugen. -Det är lite för bra.. svarade jag och insåg inte då att det egentligen bara var relativt bra.

 

Två och en halv timma senare..
-DET HÄR.. är för bra.

Sol och reggea..

Jag och min gode vän Christian som tillslut hade bestämt sig för att slita sig från tentasalen även han, satt då på varsin stol, med öl serverad i grön flaska och proppah snökyld a la fjällvärld, med bara ett par minuter kvar tills grillkorvarna var klara och njöt.

 

Sanslöst vad en avklarad tenta, lite sol, några öl och en lite bränd korv kan göra för en själ. Kändes nästan som jag satt på en uppochner vänd snowboard i Kanada och lyckan var nog faktiskt lika stor. Att vi inte avslutade dagen där och då och istället socialattackerade Kalmars uteliv är en annan historia, men jag vill ändå slänga in en liten ursäkt till alla som inte riktigt var redå för duracellfirande av helgen. Så kan det gå. Jag hade i alla fall sjukt kul!


Radiointervju med mig!

Häromveckan blev jag intervjuad av en kompis här i Kalmar som heter Felicia som arbetar på studentradion. Lite kul att lägga upp lite ljudklipp här också.

I och med klippningen blev det lite som inte stämmer, jag hade mer än löparskor när jag vandrade i snön i Kanada till exempel, riktigt så hardcore är jag inte än. Kanske barfota nästa gång.

Snö-kite oskulden är äntligen borta..

Hur mycket man än har att läsa så går det inte att sitta 12h i sträck, vill jag bara tillägga så att ingen tror att jag inte fokuserar på pluggandet. Om det finns snö, en fin åker och lite vind är det bra för studierna att komma bort från böckerna och snowkitea lite för att tömma hjärnan och få lite frisk luft.
Då det blåste ganska lite kände jag mig relativt säker där jag traskade ut på åkern i min ensamhet. För säkerhets skull hade jag tänkt hålla mig så att man såg mig från vägen, plus att jag hade mobilen och en lapp med namnet närmsta busshållplats nedskriven ifall jag skulle ramla och bryta benet eller slå i huvudet och glömma bort var jag var.
Ganska svettig blev jag bara av att rigga upp kiten och pölsa i snön, att vinden sen lade sig så att jag fick kämpa som ett djur för at få upp den i luften hjälpte inte heller till.
Tillslut kom vinden tillbaka och det blev åtminstonne 1,5h åkande. riktigt roligt och nu när jag väl har testat ska jag givetvis trycka lite hårdare nästa gång. Förhoppningsvis även då utan att bryta armar eller ben dock. Jag är för gammal för sånt nu. Nästa gång hoppas jag även att någon vill följa med så att jag får lite sällskap och förhoppningsvis några bilder på själva åkandet.
Såhär såg i alla fall spåren ut dagen efter i solen:
Och nu.. tillbaka till nationalismen.

Stress och hårt arbete!

Som sagt har jag sjukt mycket att göra just nu. Därför prioriterade jag precis rätt på lektionen och skapade ett konstverk som redan i detta nu uppskattas kunna säljas för.. ..två riesen kolor och ett 4/5 delars ifyllt kaffekort från Mackedonken -Any takers?-, men efter min bortgång kommer bli näst intill ovärdeligt. Och ja, jag har själv suttit handmodel.

En eloge..

Måste faktiskt göra något som kanske aldrig tidigare har gjorts; Ge SJ en eloge. Egentligen borde man kanske inte behöva ge ett företag som enbart har lyckats med att faktiskt uppfylla den uppgift det är skapad för, men med tanke på Sj's dåliga rykte tycker jag ändå de är värda det.

 

Mot alla odds och mitt sarkastiska inlägg tidigare gick tågresan Kalmar - Göteborg trots en massa snö, sibirienkyla och tre byten helt smärtfritt. Vi kom till och med fram för tidigt både på vägen dit och på vägen tillbaka. Den du!

 

Trots en respektabel ålder av nyss fyllda tjugofem slutar jag aldrig att förvånas av små mirakel likt detta.



Transcendentala, idiosynkratiska, neoklassicism..

Transcendentala, idiosynkratiska, neoklassicism, onomatopoetiska, neolatinskt idiom, anomalier, gerontokrati, bigotteri.. Osv.. osv..


Alla grupper av människor gillar att hävda sig. Bästa och tydligaste sättet för att göra detta på är att förolämpa din nästas intellekt, vilket givetvis kan göras på många sätt. Från att kalla den för dumsnut, pucko eller rent och slätt ”född genom anus” till som i Carl Bildts värld, använda ord som de du talar med såvida de inte heter National i förnamn och Encoklypedien i efternamn kan ha den minsta aning om vad det betyder. Det finns ingenting som får Carl Bildts inre ego att gnugga händerna (så mycket att om man hade petat in lite fnöske där i mellan, utan problem hade fått upp eld den fuktigaste av dagar) och skratta hårt och ironiskt fortare än att slänga ur sig en mening som till exempel ”..asymptopiskt närmande sig noll”. För att sedan se på när reportern, eller vad det nu är för människa som mot bättre vetande finns i herr Bildts närvaro, försöker fortsätta samtalet och samtidigt släta över att han inte har en aning om vad asymptopiskt betyder.

 

Det jobbiga för mig just nu är att min egen kurslitteratur använder denna härskarteknik över mig. Inte nog med att jag ska plöja alla dessa sidor för att förhoppningsvis komma ut lite smartare i andra ändan, jag ska under hela resans gång bli ordentligt nedtryckt i skorna (ganska nya timberland faktiskt, sviiinsnygga) genom att varje gång jag får upp farten eller kanske till och med självförtroendet, slänga in några: pedokrati, expopriering, polemiska, obskurantistiskt.. eller.. renons, assimileras, konsociationella, konnotationerna, dikotomi.. plus kanske möjligtvis ett eller annat: hegemoni, agrara, avantgarde, semiotistiskt, repatrierades..

 

Bara för att få mig bort från alla tankar på att jag kanske börjar förstå. Elaka ”Den globala nationalismen”. I curse you!



Åka tåg..

Sedan jag flyttade hit ner till Kalmar har jag vart hemma på västkusten fyra gånger. Alla med bil. Men! Den här gången när jag ska hem och fira 25-årsdag bestämde jag mig för att spara lite pengar, spara lite miljöutsläpp och kanske till och med få till lite effektiv tid då jag planerar att studera lite medan jag överlåter makten över min färd hemåt till en lokförare.

Undrar om det var redan då jag bokade biljetten, som ödet bestämde sig för att skrikskratta mig i ansiktet?

Jag som har önskat mig ett par decimeter snö sedan april någon gång då jag lämnade Kanada, fick den levererad mer än ironiskt lagom precis då jag passerade SJ skylten på väg till tåget.

-BAAAAAAAAHAHAHAHAHA!!!! ...skrattade ödet lyckligt.

SJ och en millimeter snö rimmar sämre Håkan på senaste skivan, det vet ju alla i landet Sverige som kan de tre första bokstäverna i alfabetet. En decimeter på en timma vill jag inte ens tänka på.

Om två minuter ska tåget gå. Vi får se hur det går..


RSS 2.0