Nils reseblogg

Mitt exemplar har visserligen inte samma framsida, men ni fattar..

Efter att Hugo insett att det var mindre än fem dagar till terminens första tenta på 500sidor fysiologi som han INTE hade läst, beslöt han sig hastigt för att resa hem. Jag som inte riktigt kände för att åka hem och göra vad en sjukskriven människa gör när alla andra jobbar och pluggar; Ingenting, åkte därför till Stockholm och Ida igen.

Ida är tjejen jag träffade i Vang Vieng och hon flyttar till Australien den 2e september. Så.. Eftersom vi båda missade den svenska Julen i vintras och hon kommer missa den i år så tog vi igen lite nu istället.

Ungefär samma väder som det brukar vara på Julafton i Götet så varför inte?

"tänd ett ljus och låt det brinna.."

I vanlig ordning och i ett evigt trotts emot att mogna blev det givetvis en och annan lussekatt så kallat "fallos-formad"..

Ibland brukar jag fundera över vad som är riktigt coolt och vad som absolut inte är det. Det känns som om det var så mycket lättare förr i tiden. Hade du en skinnpaj, ett par tajta jeans och en James Dean frilla var du cool. Det tyckte ALLA!

Nu för tiden är det så mycket svårare, vissa tycker att det är riktigt häftigt att klä sig som Marilyn Manson och andra skulle hellre kapa ett ben på sin egen mor än att ens sätta på en skiva med den samme. I vissa städer (byar) är den coolaste killen i byn, han som har en Volvo 740 med sex biltema-basar i bakluckan och ett kromat dragkroksskydd. I en förort finns det inget coolare än grills och fyrfingersringar i fejkguld med texter som "Ghangstaaz Fo Life" eller "CA$H I$ KING".

Någon tycker skate, snowboard och surf är coolt. En annan gillar cowboys och hästar. En tredje gillar hockey och den fjärde mode. En är amatörfotograf och en annan tänker inte på annat än schack.

Ni förstår min poäng.

Frågan är bara VEM som tycker att Frisbeegolf är coolt? Vad är det för människa som fastar så hårt för sporten att dom köper ett specialset med sexton olika frisbees för alla väderförhållanden och kast? Och när du ändå lagt tusenlappar på det, varför inte köpa en frisbeegolfbag med matchande torktrasa?

Superkittad!

Något säger mig att James Dean fick lite mer kvinnlig action än världsmästaren i frisbeegolf.

I början gick det ganska bra..

Varför är Gunder Hägg naken?  Någon? Vem tänkte; Han den där Gunder var en sju-helvettes löpare på sin tid, världsrekord och allt, han döper vi vår idrotts-stadium i Gävle efter och sen ställer vi en skultptur av honom framför entren.. NAKEN! Naken ska han springa där förevigt.. NAKEN!

Kallt måste de vart också..

 Kan ni tänka er att ta med barnbarnen på friidrott och i entrén passera Susanna i exakt denna posen, Naken!

Den långa resan var ännu en gång snabbt glömd då vi satt vi Hugos farmor Solveigs middagsbord och åt underbar god hemmalagad mat. Om det är något man verkligen uppskattar när man flyttat hemifrån och bara ätit korvstroganoff i tre månader eller är på roadtrip och äter ute varje dag, så är det hemmalagad farmorsmat. Mumma.

Krafterna började så smått komma tillbaka och efter en natt i en nybäddad säng (inget ont om Perssons lätt mögliga våningssäng utan lakan,) så kände vi båda oss pigga och alerta igen, redå för att ta oss an en sightseeingtur i Gävle med Hugos Farfar Erik som guide.

Läs följande på grovt gävlemål;
-Här har vi Läkerol arena! Brynäs de är bra grrrrabbar det! Brynäs är bra grabbar det! Och föresten Grabbar!?!?!?! Kan man säga att sonen till en flygvärdinna har en mor som far? Här har vi Gunder Hägg arena. Och där springer han... Den där Gunder kunde springa han. Gunder kunde springa.. osv.. osv..

Erik kan var den skönaste äldre man jag träffat och jag och Hugo försökte hänga med honom och Solveig så mycket som möjligt. Det är verkligen kul och intressant att höra dem berätta hur det var på deras tid och hur man levde även om dom fortfarande inte tror att vi vill lyssna. Vill även skryta om att jag en gång av två möjliga slog "Mr Korsord himself" i Alfapet. HA! WIN!

Så efter att äntligen kunnat samla ihop av vad som fanns kvar av våra potatissäckskroppar och bussryggstödsryggar och anlänt till Engelsviken utanför Fredrikstad blev resan genast värd plågorna.
Persson i högform är roligare än Robert och Björn Gustavsson tillsammans och vi har inte gjort annat än att skratta i två dagar.

Det finns ingen biograf i Fredrikstad, men teater kan man spela vart som helst. Här ser vi en nytolkning av Titanic med Hugo i rollen som Rose och Persson som Jack. Måste säga att han är strået vassare än Leo just när det gäller kärleksscenerna.. 

Jack har avlidigt och Rose sörjer sin älskade.. Slut och applåderna rullar in..

Blev ganska chill med lite öl på hans jobb ena dagen och middag "in på byn", som norrmännen säger, Fredrikstad den andra efterföljt av filmkväll. Två timmars sömn och sen lämnade vi Engelsviken för att ta oss till Fredrikstad, för att därifrån ta oss till Oslo och för att därifrån ta oss vidare till Stockholm och sen slutligen Gävle och Hugos farsmors Bullaj och sajft!
 

Femton timmar buss blev det allt som allt de klarade vi av med hjälp av; Värmlandstidningen, det sista batteriet på datorn, regestreringsplåtsnummerleken, korsord, godis, reta varandra, brottas och sova. Sova står mest för Hugo vars koffein-nivå i blodet vid det här laget låg långt under miniminivån (3 promille). Då vi skulle stiga av i Stockholm för att byta var hans fömåga att prata sedan länge försvunnen och jag fick springa till seveneleven och köpa en kaffe och sen förbi Plattan på Sergelstorg för att köpa en kanyl för att sedan föra in koffeinet rakt i hjärtat på honom pulp fiction-style, bara för att få honom av bussen.

Vi startade i Engelsviken i gryningen 05.55;

Och kom fram i skymningen 20.35;

Vissa unga män gör kanske sitt bästa för att hamna brevid en söt jänta, för att få sitta och dräggla över henne, med dåliga pickuplines, hela vägen medan hon själv inte vill annat än att lyssna på Justin Timberlake i sin Ipod. Inte jag och Hugge inte. Vi som inte alls är så ytliga valde istället de mest intressanta människorna ombord och är nu tack vare det mycket mer upplysta med information om världen än vad jäntan som inte kan mer än vad som hände i förra veckans Paradise hotel hade kunnat förse oss med.

Hugo och "Spitfire"Ole-Jan löser korsord..

 
Jag och min busskompis "beresta-Birgitta" skrattar åt vilken uppståndelse det blev då hon hoppade av bussen på landsbyggden i Kina 1968.

Att ta sig från Göteborg till Oslo på nio timmar, en sträcka på 28mil, hade vart lika troligt som att din ko skulle lägga ett guldägg en söndagsmorgon innan kyrkan, någon gång i mitten på 1800-talet.

I dagens värld med flygplan, tåg och motorvägar mellan varenda större stad är det däremot en prestation att klara av att ta så lång tid på sig för en så kort sträcka som tvåhundraåttio kilometer på nio timmar. Vi lyckades.
 

Bussen som gick klockan tolv skulle vara framme kvart i fyra. FAAAAAIL! Efter att först haft turen och se motorvägen avspärrad på grund av översvämning och fått stå i kö i TRE TIMMAR OCH FÖRTIO MINUTER, (Dvs; lika länge som hela bussturen skulle ta) fastnade vi i tullen och blev igenomsökta av hundpatrull, läggkollade och utfrågade om våra andledningar till att besöka Norge för att tillslut rulla vi in på Oslos busstation tre och en halv timma försenade medan vi hörde busschauffören säga till någon i sin mobil (troligtvis till chefen);

-Vi är aningen sena..

Trotts detta gick ändå tiden på bussen fort. Jag hamnade bredvid en dam på 60+ som verkade ha vart överallt på hela jorden och Hugo hamnade vid en före detta spitfire-pilot från andra världskriget. Så medan jag och min nya busskompis Birgitta diskuterade resor till stängda delar av Kina på 70-talet så satt Hugo och löste korsord tillsammans med Ole-Jan. Ole-Jan var säkert en riktigt bra pilot på sin tid (1000 f. kr.) men korsord var han ingen höjdare på utan satt mest och pekade på ord som Hugo redan skrivit och sa;
 

-Där har du .. Mrpf!.. skrivit rätt! Bra! Hupf!

Så eftersom det inte blev något Norge blev det Borås. Det är typ samma fast istället för snö så har dom regn och istället för blonda-jentor har dom Alle! Greken-kocken från Borås som nästan nådde slutspelen i idol två gånger men som även sjöng hip-hop låtar med Vacatierra för några år sedan.

Lite tågbilder påväg till Borås

Han är inte riktigt lika söt som de Norska jentorna. Men men får duga nu när det var mitt fel att vi inte kom iväg.

Nä, skämt och sido riktigt kul att ses igen, förr i tiden (vacatierra tiden) bodde vi nästan ihop i min gamla Ford Escort påväg till och från spelningar och repningar, men precis som med alla gamla vänner blir det mindre och mindre när alla jobbar, reser eller som i Alex fall sjunger runt om i Sverige, är i studion och på intervjuer.

-Hur gör man? (Kolla in hur Allan koncentrerar sig, på liv och död.. liv och död)


-hahaha det här med wii är skit kul!


-Skitspel.. Skitunge.. Tv-spelsgenerationsdjävul!

Ända sedan jag var sjutton år har jag sommarjobbat hela somrarna på Ullevi, och ja, sett alla konserter. Mitt jobb har vart att fylla på alla kiosker med varor innan konserten och sen springa med saker som tagit slut när det väl är igång. Brukade utan problem bli en sådär 18timmar om dagen på själva konsertdagen och dagarna innan och efter. Lite svårt att njuta av showen då man bara sovit 3-4 timmar ett par dagar i rad så att säga.

Men nu, sjukskriven och inte längre anställd på Ullevi kunde jag för första gången verkligen avslappnat njuta av en konsert. Och eftersom jag såg dem senast det var här och det var en av de bästa konserterna jag sett var det givet att U2 skulle bli min första arbetsfria konsert på Ullevi. WIN!

Bono's Milkyway. Vackert och stämningen blir riktigt mysig..

Ett sätt att se om ett band är bra eller inte är att kolla om scenen ser tom eller inte ut och då menar jag inte alla bohemer från majorna som klämmer så många dredlocks och schaviga t-shirts på scen att det nio gånger av tio är mer folk på scen än i publiken. Det jag menar är att U2 har den största scen som någonsin vart på ullevi och dom är fyra pers. Ändå ser den full ut. Det är yrkesskicklighet precis som en möbelsnickare som på fyra minuter kan karva till ett bordsben ur en rutten björkgren. U2 har tränat länge och dom är grymma! Framför allt Bono!

Killen är så skillad att han från och med ögonblicket han stiger ut ur mörkret bakom scen ser svincool ut. Från alla vinklar hela tiden, I TRE TIMMAR! Inte ens Justin Timberlake kan vara 100%skitsnygg så länge. Det är skill det!

Frågan är bara hur Bono ser ut hemma. Jag kan verkligen tänka mig att han står med ena foten 30cm framför den andra knäna lätt böjda och brötkorgen höjd. Händerna rakt ut i luften som vingarna på en enorm svart fågel. Sammtidigt som han i handen håller i fjärrkontrollen till TV:n och höjer ljudet för att höra Oprah bättre.

Det här är en bild på Bono när han är och handlar på Ica.. I Kaffegången tror jag närmare bestämt..