Chiang Mai Klippet!
Bilder..
Att skeda eller sova på golvet?
En sak vi har haft problem med här i laos är att det faktiskt är ganska kallt på kvällarna. Vi lärde oss det den hårda vägen när vi stannade mitt ute i djungeln för att övernatta en natt på vägen till Luang Prabang. För det första så fanns det inga rum med 2 sängar. Skit, tänkte vi. Men, men vi delade säng. Saken var bara den att när vi kom hem på kvällen, efter middag och tre fia med knuffrundor med ett par nya vänner, så insåg vi att det bara fanns ett täcke.
-Det här är fan inte sant..
-Jag vet..
Det är nämligen förbjudet enligt lag för Laosmänniskor att vara ute efter tolv så vi kunde inte fråga efter ett till täcke. Vi hade inget val vi var tvungna att dela.
-Det här känns så fel, jag håller just nu på att krypa ner under täcket.. Med en man väntandes på mig!!!!.
-Jag väntar fan inte på dig.Och ge mig lite plats!! Trycker bort Martin med foten..
Det var såå kallt. Vi hade en outalad regel att hud inte fick röra hud så vi låg hela tiden 30 cm ifrån varandra, men delade ändå samma täcke. Så det blev liksom en luftficka mellan oss där kall luft hela tiden passerade igenom.
Jag vaknade mitt i natten av att jag skakade av av köld. Det finns som alla vet två typer av täckeanvändare. Dom som gillar att ha täcket under armen och dom som gillar att ha täcket över axeln. Jag är den senare och Martin är givetvis motsatsen.
Klockan 0300...Det var väl självaste fan vad det här landet kunde frosta till då. Tittar bort mot Martin. Måste försöka smyga åt mig lite täcke. Drar i täcket. Måste lyckas få täcke över axlarna. Drar och rör på mig lite. Måste få täcke innan jag försfryser. Åååhh, täcke... Råkar nudda Martin. Okej... det där hände inte. Fokusera nu Nils! Hur ska jag kunna få mera täcke utan att väcka Martin så att han tar tillbaka det? Det här är fan inte semester längre. Kan man be till Buddha efter varmare väder? Drar lite till i täcket. Får upp det till nästan lagom. Hepp! Nära ögat där. Måste lyckas utan att toucha. Inget jävla gaymoment här inte. Drar till. Yessss. Yestecknet. Hmm, Martins tår syns? Fan då lite synd om honom, han kommer förfrysa tårna, tvekar en kort stund men börjar få tillbaka känseln i axlarna.. Aaah värme..
Dagen efter the battle of the sheet!
Sex är olagligt!
Till exempel är det olagligt att vara ute efter klockan tolv på natten. Alla barer stänger klockan halv tolv bara för att människorna som jobbar där ska hinna hem. Är man ute efter tolv riskerar man böter eller fängelse.
Man får inga böter om man är turist men det är verkligen inget att skämta om när man ber dj att spela bara en låt till. Ofta kan han inte säga nej och sen förlorar han hela dagslönen på vägen hem.
En av andledningarna till att man måste gå och lägga sig vid tolv är att alla går upp klockan halv 6 på morgonen för att ge alla munkar mat. Varje morgon runt 6 så går alla munkar helt knäpptyst på ett led igenom staden. Då sitter modern i varje familj på gatan och ger varje munk en liten klick ris eller någon typ av mat.
Varje morgon går hundratals munkar igenom staden för att tigga efter mat.
Detta är en urgammaltradition och även denna håller vi turister på att förstöra. Man vill ju såklart också ge munkarna något, men som en guide lärde oss, att gör vi det kommer ingen av dessa fattiga människor ha råd att ge bort mat gratis till munkarna. Dom kommer istället ha en massa matstånd och då blir munkarna beroende av att vi turister ger dem mat istället. Svältande munkar är inte kul så låt dem istället ha sin tradition ifred.
Vi slutar naturligtvis inte att festa vid tolv dock.. Daah.. VI tog givetvis det första vi gjorde reda på vart den lokala svartklubben ligger. The Bowling alley är det enda stället som är öppet efter klockan tolv och för att komma dit så måste man ta en tuktuk ut på landet. Men det är verkligen perfekt. Alla drar dit och man kan tjöta med alla man träffat under dagen. Det finns dock bara typ3 bowling banor så jag har bara lyckats bowla en gång. (Kom inte sist! wie!)
En annan helt sjukt konstig regel här i Laos är att det är olagligt att ha sex med någon du inte är gift med.. Stackars människor.. I Sverige är det ju tvärtom, det är då man slutar ha sex.. lr?;P
Kommunist Javisst..
Andledningen till att de inte väntar med maten är att i Laos finns det inget ord för mitt. Ordet för mitt är detsamma som ordet för ditt. Om man beställer en måltid så gör man det för att dela på den och alla runt bordet ska äta av allas måltider.
Vi älskar Laos!
Man kan inte säga någonting annat. Människorna här är supertrevliga som till exempel påvägen hit till internet kaffet.
Två killar stod och kollade ut över mekongfloden och väntade på sina kompisar som var nere och fiskade. Dom kollade på mig (det gör alla, man känner sig som en kändis hela tiden) och log.
-Sabadii! betyder hej..
-Sabadii!
-How are you today?
-Very good, and u?
-Very good!
-Have a nice day!
Bara sådär liksom.. Här kan man bara gå runt och le och alla ler tillbaka och är bara jätte trevliga. I Thailand pratade jag inte med en enda thailändare som inte ville pracka på mig saker och här kan man gå lungt och avslappnat på en marknad och bara njuta av lugnet. Folk är bara intresserade av dig för att du är annorlunda och från andra sidan jorden, dom ser dig inte som ett dollartecken. UNDERBART!
Spring i benen..
I minibussen hamnade jag mitt emellan 2 skitsnygga hollanskor och med 3 Irlanska tjejer bakom mig. Vi hade jattekul och 8a timmar bara flog forbi. Martin hade inte riktigt samma tur och hamnade brevid en fet tysk sexturistgubbe. Tysken hade ingen koll pa hur lang ifran man ska halla sig ar man pratar med nagon sa varje gang han talade till Martin fick han pressa sig mot fonstret for att inte fa tyskens saliv i ansiktet. Martin tyckte det var den langsa minibusresan han akt i hela sitt liv.
Minibussen tog oss till Chiang Kong som ar en gransstad. Typ alla stader har uppe har kommit till efter opiumsmuggling men nu har dom bytt till att frakta turister istallet. Hela staden ar en enda gata med hostels och barer men som vanligt var det helt dott pga lagsasong. VI tankte bara kaka och sova. Sa blev det inte.
Jag, Martin, 2 hollanska tjejer, 3 Irlanska tjejer och 1 tysk tjej borjade istallet spela ett hollanskt kortspel. Det gick ut pa att skicka runt kort, sla handen i bordet och tillslut om du var sist dricka ett halvt dricksglas med Gin. Blev helt galet. Alla i stan gick typ och la sig vid 11, men vi lyckades hitta ett disco mitt ute i ingenstanns.
Dom spelade bara hip-hop fran 1995 och ratt ofta sa pausade Dj:n musiken och rappade lite pa Thailanska, helt i otakt och utan rim. Ganska sjukt. Ibland pausade han bara musiken bara for att bestalla en ol till sig sjalv. Pa vagen hem gick jag och dom tva hollanskorna vilse eftersom vi var sa inne i varan thailanska rap. Kom hem typ 2,5h innan vi skulle aka minibuss till Laosbaten.
Mer psykadeliska ogon.
Inte jatte bevakad...
I Laos!
Visst fick vi visa passen och sa men.. det ar inte sa att dom har nagonting i landet som nagon annan vill ha.. Ingen vill liksom ta over Laos..
haaa de
Hej då Thailand,
hej då biceps-Tommas,
hej då Jesper, Anette, Orm-Johan och Borschat,
hej då Gurra, Orre, Izza, Tedde, Sara och Johanna,
hej då Martins Ladyboyhångel,
hej då Guitarrskåningarna,
hej då Norska folkskoleklassen
hej då resten
Vi ses!
Vi klarade det!
Idag tog vi vårt mod till fånga och gick för andra gången i Thailand in på en T.A.T turistinformation.
För säkerhetsskull hade vi bara med oss en begränsad summa pengar. Ville ju verkligen inte göra en repris på vårt senaste besök i bangkok. Då vi tog ut alla pengar vi hade på våra konton och kastade dem på Minigrisen (säljaren) tills han inte syntes under alla sedlar. Vi var fast beslutna om att lyckas. Bara två minibussbiljetter till Thailand-Laos gränsen, INGET mer.
-Hello.. We would like to go to the border..Hon som tog emot oss var nästa lika söt som minigrisen, men vi hade vart med förr så vi var på vår vakt.
-Yes.. We have a three day packa…
-NO PACKAGE! Vi var på vår vakt så att hon inte skulle lyckas manipulera oss till att köpa nått nytt paket.
-Hehe, oookey.. Hon kollade på oss som om vi var konstiga i huvet. Vi tog kanske i lite för mycket.
-We have bus that leaves every day at 12. Hon såg glad ut igen och vi slappnade av.
-You will be there around six.. ..and it includes one day in hotel. Det sista sa hon jättefort.
-Sounds great.. NO WAIT!! NO HOTEL!!! Riktigt nära ögat där. Tur att Martin var vaken för jag hade redan på något magiskt hunnit skriva halva min autograf på kvittot. Trollkvinnan hade manipulerat mig ändå. Jag la genast ifrån mig pennan som om den hade bränt mig.
-ONLY BUS!! ONLY BUS!!
Twilight-zone my ass!
I lonely planet stod det att zoot var öppet hela dagen, men de rekommenderade att man gick dit i den så kallade ”twilightzonen” på eftermiddag/kväll då mest djur var framme och åt då.
Två snyggingar på väg till zoo
Väl på zoo hoppade upp på en turistbuss som vi trodde körde runt hela området. Det gjorde den inte. Det enda vi såg ifrån bussen var en vit tiger som i och för sig var ganska cool men eftersom vi passerade den i 82km/h;
- Oh! Titta en vit tig… och där försvann den.
Man kan nästan se baken på det enda djuret vi såg i dagsljus
Istället tog den oss raka vägen till akvariet. Vi hade egentligen planerat att ta akvariet sist, men det kvittar väl tänkte vi och spenderade dagens två sista soltimmar inne i ett akvariehus som ändå skulle varit upplyst till klockan 21.
När vi väl kom ut ur byggnaden så var klockan runt sex och det började skymma.
-Perfekt! Twilight zone!
Det är bara det att i Thailand är det INTE som i Sverige där det skymmer i ett par timmar, utan här hann vi med nöd och näppe, se en vattenbuffel ta tre tuggor gräs innan det var bäckmörkt. Kolsvart. Mörkare än i en stängd garderob.
Vi såg ingenting!
Och han som hade hand om att tända belysningen på hela zoo hade tydligen vrickat tummen så att han inte kunde vrida om lysknappen.
Men, jag kan i alla fall skryta med att jag har hört en Noshörning prutta någonstans inne i en inhägnad ca 25m ifrån mig. Jag hörde prutten, och lyste med kamerablixten på skylten bredvid för att se vilket djur som fanns därinne. Inte alla som kan säga att dom har gjort det inte!
Eftersom vi nu hade betalat inträdesavgiften bestämde vi oss i alla fall för att göra det bästa av situationen, så vi gick runt till dom olika inhägnaderna och fotade rakt ut i mörkret för att sen i en halv sekund medan blixten lös upp, kunna spana på lite krokodiler och apor.
Sista bilden innan kameran dog
Emellanåt var vi till och med tvungna att fotografera gången var tredje sekund för att över huvudtaget hitta fram.
Sen tog batteriet i kameran slut...
Nils och Martin gjorde det igen. Vi lyckades med att misslyckas gå på zoo. Vi har kvar titeln världens sämsta backpackers.
Ny klocka.
Ser ni hur den lyser?
Två nakna bleka pojkar..
Idag var jag äntligen helt frisk. Kändes "sjukt" bra. Jag har bett Martin att påminna mig att vara tacksam varje dag jag inte spyr i fortsättningen.
Dagen började med att vi hyrde moppar. Eller a.. jag var tvungen att ta en 125cc så att den skulle gå lite fortare än Martins moppe. Kvinnor som läser kanske inte förstår, men det gör alla män.
-VAFAN GÅR DIN FORTARE ÄN MIN FÖR?!?! Skriker Martin genom avgaser och motorljud vid ett rödljus.
-JAG VET INTE.. Ropar jag tillbaka och ser oförstående ut..
Sen vänder jag mig om och fnissar lite.. Mooahahaha... Moppetider va tider det!
Det går inte att se cool ut med hjälm men vi gjorde vårt bästa.
Efter ett tag kom vi i alla fall fram till en skylt som visade vägen till ett vattenfall. Vi svängde av och betalade den beväpnade mannen som försökte lura oss att han var vakt 220bath i "inträde". Sen körde man på en liten mindre väg i kanske 3km för att komma fram till vattenfallet. Det var faktiskt riktigt fint. Och som så ofta förr på denna resa var jag och Martin dom enda turisterna. Det kryllade däremot av japanska konst-studerande tjejer i 18års åldern som satt på avstånd och målade av fallet.
Jag och Martin tog givetvis, utan skam i kroppen, av oss till kalsonger, ställde upp filmkameran och hoppade in i fallet.
Alla dom Japanska konst-studerande privatskoletjejerna blev illröda i ansiktet och fnissade hejdlöst.
Jag låtsades som om jag var påväg att dra ner kallingarna också, men då skrek dom till i en kör och gömde ansiktena bakom sina skissblock. Såg ut som 40 psykadeliska ögon på en gång, när dom försiktigt tittade upp bakom kanten på sina block för att se om jag verkligen hade gjort det.
Men eftersom jag var rädd att deras mödrar skulle ta dem ur skolan om dom kom hem och berättade vad dom målade av i Thailand så behöll jag dem på.
Efter nakenshowen..
Aldrig mer padthai..
I förgårkväll efter att jag lagt upp bilder här på bloggen kunde jag inte somna. Hade den sista måltiden i halsen hela tiden. Den ville bara inte åka ner i magen. Började spy vid 3 tiden och mådde skitdåligt hela dagen. Försökte äta en banan och en yoghurt som Martin köpte till mig. Fick i mig halva banen och 1/3 av yoghurten och det tog typ 2,5h. Var tvungen att meditera en kvart efter varje tugga för att hålla kvar den nere i magen.
Martin sa att i värsta fall så kan matförgiftning sitta i, i fem dagar. Men jag mår som tur är faktiskt mycke bättre redan idag. Ska ta det lungt och kolla på en film för säkerhetsskull. Kanske våga mig ut och ta en kopp te i eftermiddag.
Kan bara säga en sak. Det suger att vara magsjuk!
Full Moon klippet
Chiang Mai bilder..
Att steka på riktigt..
RIKTIGT rik.
Och då menar jag inte - har råd med två ställ festkläder och 1 flaska skumpa i helgen, - låna pappas porsche varannan fredag rik. Utan rik på riktigt.
Ett, han hade den största guldigaste rolex jag någonsin sett och precis ovanför den, ett lika stort och osmakligt guldarband med mörka diamanter i med matchande exemplar på den andra armen. Plus minst tre 1,5kilos guldklackringar på varje hand. Jag gissar på ett sammanlagt värde på ett par hundra tusen.
Sen hade han någon schysst kostym som den backslick-armvevande-wannaben från avenyn, har haft på sin julklappslista i tolv år, men som jag inte har en aning om märket på.
Varje gång han skulle betala en runda till bordet han satt vid, drog han upp en underarmstjock rulle med thailänska bath i så stor valör, att alla var tvunga att dricka tre ggr så mycket bara för att det inte fanns växel.
Till sist hade han ett entourage. Alla män vill ha ett entourage, men får i det flesta fall nöja sig men en flickvän eller en fru. Inga harem så långt ögat ser. Men, det hade han;
1. Två rövslickande 28åriga backslick-armvevande-wannabes, som skrattade fyra ggr för mycket varje gång han drog ett skämt.
2. En thailänsk guide, som bara gick inom tre meter från honom så att varje gång han inte orkade läsa en skylt eller ville beställa en thailänsk öl men inte kunde utala Singha, gjorde det åt honom.
3. Till sist hade han inte mindre än 5 thailänska ybersnygga brudar i typ 22års åldern som hela tiden skrattade och smeckte hans underarmstjocka pengarulle i framfickan. De må ha varit prostituerade, men de sket han fullständigt i och visade stolt upp dem för mig och martin. (Typ tappade en tusing precis framför vårat bord så att en gudagåva till bakdel sträcktes ut framför oss när en ur hans harem hjälpte honom att plocka upp den. Det var även fyra lite mindre snygga thaibrudar till dom två backslicks-armvevande-wannabesarna.
Martin tyckte inte ens han var värd att skriva om och jag håller med, han var ingen skön snubbe. Hade jag vart en 45årig sexturist som försökte imponera på två 20åriga killar vid bordet brevid får ni alla gärna gräva ner mig i skogen någonstanns. Men jag gillar konstiga karaktärer, snälla, fula, dumma, snygga, fattiga och rika och detta var verkligen en karaktär.
Schleten=Lökig..
Just nu är jag ett praktexemplar av vad stockholmarna skulle kalla lökig. Jag och Martin började vår resa från Koh Samui vid lunchtid igår och först nu 38 timmar senare har vi äntligen hittat ett rum i Chiang Mai.
Den stenhårde sjömanen var sjösjuk som en liten elev.. MES!
Massa timmar båt, vänta, buss, vänta, tåg, vänta, tåg och ingen vänta... ...taxigubbarna är snabbare på att slänga upp ens väska på deras pickup än Martin är på att berätta en historia för två främlingar i en busskur.
Äntligen fick vi använt våran Lonleyplanetbok lite också för att hitta ett schysst billigt hotel med gratis internet. Vi bokade bara 2 nätter ifall vi hittar nått bättre. Fan, jag tror vi börjar få kläm på det här. Om vi inte passar oss kanske vi snart måste sluta kalla oss flashpackers och gå över till backpackers igen.. Hemska tanke ;)
Det var faktiskt min första gång på en sleepervagn inatt. Var faktiskt skönaste sättet jag någonsin rest på tror jag. Skön madrass och ingen som snarkade högre än jag själv. Saknades bara 7,5 cm så hade jag kunnat sträcka ut mig.
Grannen på tåget i slafen tvärsöver var världens sötaste lilla thaikille på typ tre år. Jag och Martin fattade aldrig vad han hette så vi döpte om honom till tiger. Tiger gillar Nils. Varje gång jag kollade på honom började han skratta det sötaste lilla skratt jag hört.. tills elaka gubben martin börjar göra grimarser och förstör alltihop.. Klart ungen blir rädd för LökMartin när han sticker sitt lökiga ansikte mitt ivägen för snällnils.. Stackars barn!
Efter 20timmars resa slutar till och med vi att skrikskratta..
En annan lite speciell känsla uppstod på bangkoks tågcentral när vi hängde på låset till Kentucky Fried Chicken. Nej... Det var inte när dom öppnade och vi äntligen fick äta lite efter 18h svält.. En liten flicka på typ 7 år ryckte plötsligt mig i armen. Jag vände mig och och där stod en hel Thaifamilj helt överlycklig över att jag och Martin gick med på att posera på kort med hela familjen och sedan med dem en i taget. Dom måste ha vart ifrån landet eller nått och typ inte alls sett många vita killar. Jag och Martin kände oss som Hulk Hogan och Dolf Lundgren bland de korta tacksamma små thailändarna.
Den Thailanska konungens syster har avlidigt
Just nu sitter jag pa ett it-cafe pa Koh Samui. Vi var ju har for nagon vecka sedan och da va det en kille som hade ett eget hotel som kontaktade oss och sa att vi borde komma tillbaka sa skulle han visa runt oss lite pa de riktiga stallena..
Vi e tillbaka och vi traffar tre skona grabbar fran sverige, varav en har bott i thailand i 15ar, och de ska visa oss runt..
Varldens chans till aventyr helt enkelt..
Men.. Tro fan det att Thailands-kungs-syster gar och trillar av pinn dagen innan vi aker hit.. Hela on ligger i landssorg och det ar forbjudet enligt lag att spela musik pa hela on.. skit...
Sen sa gar jag och blir sjuk ocksa.. e helt slut bara och orkar inte hanga med ut.. Alex, killen som vi hanger med sa att det ar fest pa nagra stallen anda men jag e helt enkelt for trott for att hanga pa..
Martin hade, som alltid, energi kvar och han ar ute nu.. Kommer sakert bli en hel del aventyr bara for att jag inte hangde pa.. fan..
En annan sjuk sak som hande idag var att jag sprang pa en kille ifran kungalv.. Han bor typ 150m fran mig darhemma.. Sjukt va varlden ar liten, eller sa ar Kungalv stort hehe..
Va lite osocial kanske men hade san sjuk huvudverk och sa va de andra stressade,.. sorry! hehe Vi ses i Australien.. kanske.. hehe
Full Moon Party.
Det är faktiskt exakt lika sjukt som alla säger. Vart kommer alla människor ifrån? Världens minsta lilla ö mitt Thailändskaviken som bara glänser till ett par dagar i månaden och lyser upp av neon i alla möjliga färger och basljud som måste höras in till fastlandet.
När man går på stranden på dagen kan man inte ens tänka sig hur mycket folk där är när det är fest. Lite stolar, några som badar, någon torkar av lite skyltar...
Svisch, två timmar senare är det fullpackat med glada fulla och festsugna människor. Sprit och öl dricks hinkvis o det är inte längre än 10 minuter mellan gångerna folk försöker sälja knark till en.
Det är verkligen skönt att vara på ett ställe där alla har samma intresse. Fest, FEST, FEEEEEST! Det är ingen som säger;
- Njae, jag har bestämt mig för att ta det lugnt idag..
Eller;
- Kan inte, ska upp tidigt imorgon..
Det existerar inte. Alla är här för att festa och ha kul så länge man bara orkar. I mitt fall så var jag rätt slut vid 6tiden på morgonen så jag somna säkert vid sju. Men när vi drog in till stan på eftermiddagen efter ett par välbehövliga timmars sömn, var det fortfarande folk som dansade och då hade festen hållt på i nästan 24 timmar.
Men ändå är dom jag har pratat med inte så överförtjusta.
För det första, det spelar ingen roll om det är 3000 pers eller 33 000 pers. Man hinner inte snacka eller dansa med alla ändå. För det andra så var det var typ 90 % engelsmän/kvinnor, och ja, vi har kanske inte fått det bästa intrycket av detta bleka, feta, dyngraka, folkslag. Det tredje som gör att jag inte tycker detta är paradisfesten på jorden är ju att det bara är trance överallt.
Det är jättesvårt att dansa med folk som gillar trance!
Alla står ju liksom bara och vevar för sig själva i en enda stor klunga. Det är ju inte direkt några dancingskills som behövs för att hoppa upp och ner till en evigt pumpande bas.
Men men , nu har vi i alla fall vart där!
Full Moon Party 3h kvar!
Alla inlägg jag har lagt in idag har jag skrivit på laptoppen under veckan så datumen stämmer inte.. har ju haft en del problem i min relation till datorerna här på ön.. en del...
Hade en massa kort också men Martin blev bestulen på sin kamera..
och ja.. ni som hade mitt thainummer.... släng det.. råkade kanske bada med mobilen en tidig morgon på efterfesten...
Men idag e det FEST!!! igen!!!
och förhoppningsvis kommer komma en del historier på bloggen inom en snar framtid =)!
In i dimman!
BLÖTT!
Allting är blött.
Det har nu regnat konstant här i minst 24 timmar. Ibland ösregn och ibland bara lite dugg, men hela tiden ett evigt pissande från ovan. Det är verkligen inte samma regn som i Sverige heller. Dropparna är stora som puttekulor och det räcker helt ärligt att du står ute i 20 sekunder för att vara sur rätt igenom.
Det är ju i och för sig inte kallt så i början bara sket vi fullständigt i det och låtsades att det var sol. Gick i lugn mak rätt genom störtskur efter störtskur, men nu börjar jag tröttna på riktigt. Allting är verkligen genomsurt.
Det går inte att torka det man har blött ner, utan kläderna jag hade på mig i förrgår är fortfarande lika blöta som dom var när jag hängde upp dem för 48 timmar sedan. Och våran tvättlina, tack Frida för tipset =), som vi har spänt upp fram och tillbaka genom rummet fyra gånger börjar bli överfull och kommer snart dra med sig gardinstängerna ner i huvet på den sovande Martin.
Man blir verkligen opäpp av allt regn. Fan. Trodde jag lämnade Sverige för att slippa det här.
Innan vi drar vidare till nästa land ska vi dubbelkolla 18ggr när monsunsäsongen är för detta är verkligen värdelöst.
En sak som är lite positivt med regnet är att alla vattenfall tydligen blir helt enorma. Imorgon ska vi hyra varsin moped, köpa en karta och trotsa regnet för en sightseeing i bergen här omkring. Ska bli lite äventyr.
Nils, Martin yes? This way!
Ibland blir vi påminda om hur dåliga backpackers vi är.
Rättare sagt är det rätt ofta vi blir påminda om hur värdelösa backpackers vi är.
Som när folk flippar ur, sätter sin sked med ris i halsen, skrattar vettlöst och skriker på franska, spanska, arabiska eller något annat språk till sina vänner att komma och lyssna på dom här svenskarna som lyckade spendera 11,45 månadslöner på 3 dagar i bangkok.
Eller när vi berättar om att vi bokade våra 16 första dagar i thailand i förväg för hutlösa priser av en minigris.
Eller när vi ser ut som två bleka små gossar ifrån Sverige, utan någon koll på någonting och med dom största packningar folk någonsin sett.
En tjej som vi träffade på Koh Tao uttryckte det såhär.
- Riktiga backpackers bokar aldrig mer än en dag i förväg.
Så därför känns det som allra värst just då vi och alla andra backpackers hoppar av båten till Koh Tao, Koh Samui eller Koh Pangan. Alla försvinner iväg och letar roliga spännande hotel, hostels, bungalows eller något annat.
Det gör inte vi.
Vi går bara fram till skylten, som förövrigt är den enda i sitt slag, med texten Nils, Martin, hoppar in helt ensamma i vår fina minibuss med TV och AC och åker till en förbokad Bungalow.
Regn Regn Regn...
Men fortfarande.. ett evigt regn...
Har en massa saker skrivna pa datorn hemma men kan ej lagga upp dem pga av internet ar vardelost nar det regnar och hanger sig varje gang man lagger upp nagot.
Martin fick efter manga om och men upp klippet fran koh Samui pa aftonbladet men ej pa youtube sa det ar darfor det ar mycket samre kvalite.. iaf pa den har datorn.
Nu ska vi ga pa daybefore partyt och se till att vanda pa dygnet igen.. imorgn ar det fest fran klockan 5 pa eftermiddag till 9 pa morgonen och annu langre om man orkar..
ska gora mitt batsa att fa upp lite inlagg med aao imorgon!
Koh Samui klippet!
Tyvarr...
Nils har fler klockrena inlagg pa g. Manga fler an mig. Men det far vanta ett litet tag till. Pallar inte med denna dator.
Aventyr i Chaweng
Hไromdagen var vi ute och tog en svไng om i Chaweng. Det var som vanligt en kvไll full av spไnnande hไndelser.
Mat, ๖l, sprit.
Ungdomar.
Lekar.
Gyllene mๅsen. (Stockholmska f๖r McDonald's)
Ett dansgolv med typ 2000pers, 1990 thailไndare och vi.
En scen.
Martin pๅ scenen.
Alla pๅ scenen.
En rostig spik i en stockholmstjejs fot.
Springa ut med henne.
Martin fortfarande pๅ scen.
Leta sjukhus.
Vไcka en doktor.
Martin pๅ scenen.
Nไr vi vไl fixat Issas fot, satt vi pๅ gatan och diskuterade vad vi skulle g๖ra. De flesta av stockholmarna ville dra hem men det ville inte lyckorusfulle Nils. Sๅ jag drog vidare sjไlv. Ungefไr samtidigt pๅ scenen inne pๅ klubben kollade Martin upp frๅn sin dans f๖r f๖rsta gๅngen pๅ 1,5h, och insๅg att han nu var helt ensam.
Han hittade en moppetaxi, jag hittade en moppetaxi och f๖r andra gๅngen denna resa m๖ttes vi i ca 65km/h ๅkandes ๅt motsatt hๅll till varandra, pๅ en vไg vi aldrig tidigare hade vart pๅ.
-TURN AROUND!!!! FOLLOW THAT MOPED!!! IT`S PROBOBLY GOING TO THE BIGGEST CLUB!
Skrek jag till min f๖rare.
Givetvis hade Martin med kroppssprๅk, technodance och PARTY!! PARTYYYY!!!!!!!!
Visat f๖r sin moppetaxikille att han ville till den st๖rsta klubben som fanns.
Utanf๖r den han jag ikapp honom.
oึl.
Dansgolv.
Martin pๅ scen.
Tj๖ta med folk.
Mer ๖l.
Martin pๅ scen.
Kolla pๅ eldshow.
Fๅ syn pๅ lyckliga Martin i armarna pๅ vad han trodde var kvไllens kap.
Rไdda Martin frๅn en ๖verkๅt Ladyboy. (Lไs Martins version hไr.)
Springa f๖r livet ifrๅn en f๖rbannad Ladyboy.
Regn.
Pad-thai.
Monsunregn.
ฤnnu en helkvไll helt enkelt. Tror vi staplade in runt sextiden pๅ morgonen lika bl๖ta som om vi hade badat i havet och utpumpade av allt dansande. Somnade som stockar och dr๖mde mardr๖mmar om elaka Ladyboys.
Vill lagga in...
Första sidan på Internetaftonbladet!!!
Ensamma på turistsafari!
Det var i alla fall precis likadant på turist saffarit. Först blev vi upplockade av en gammal riktigt schleten militärbil som måste ha vart importerad från vietnamkriget eller nått. Först satte vi oss på samma bänk på flaket men då sa chauffören.
-No no, tip over. och pekade åt martin att sätta sig mitt emot istället.
Bilen med bara högerblinkers och inga dämpare
Han skämtade inte. Kändes som om vi skulle slå runt i varenda kurva. Ingen dämpning överhuvud taget och det enda som fungerade på hans så kallade instrumentbräda var vänsterblinkers, så den använde han flitigt, vilket håll han än var sugen på att svänga åt.
Givetvis var vi ensamma, fast det fanns plats för kanske tio pers.
En halvtimma med dödsångest och sen var vi framme i något som man skulle kunna kalla Thailands version på Liseberg. En ranch med en massa olika hus, läktare och arenor. Skildnaden var bara den att istället för bergodalbana så åkte man elefant, ko-släp, fyrhjuling eller nått annat liknande.
Givetvis var hela personalstyrkan på plats, runt 50-60 man, och alla var fullt sysselsatta med att.. tjaa.. spela kort, spela dam, skratta åt de två bleka killarna som hade lyckats virra sig dit när det var lågsäsong.
Nä nu överdriver jag lite, det var faktiskt två killar som höll på att mecka lite med en fyrhjuling.
VI fick en guide som följde oss igenom hela dagen och han hette Fjong... Det tyckte i alla fall jag och Martin var roligt, men ni får la dömma själva.
När vi fnissat klart fick vi hoppa upp i en korg på en elefantrygg. Kändes ganska coolt men både jag och Martin tyckte sjukt synd om elefanten. Och inom en 10 minuter även om oss själva eftersom det började monsunregna. Men det var i alla fall bättre än att få ett slipat armeringsjärn i örat helta tiden som elefanten fick så vi klagade inte.
Sen körde vi ATV/fyrhjuling. Inte jättesnabba men eftersom det hade regnat och var lerit som satan så var det rätt kul ändå. Blir ju alltid lite mer spännande när man vet att om jag vurpar nu så kommer jag troligtvis INTE hitta någon läkare på ett bra tag.
Efter det var det Monkeyshow. Jag och Martin slog oss ner på en läktare för 60 pers och såg på när en stackars apa gjorde några volter för att sen klättra upp i en palm och ner igen. Vi tyckte synd om den stackars apan och när dom berättade att den åt människomat, drack öl och till och med rökte såg jag att Martin var riktigt nära att släppa en tår så jag drog oss vidare.
Elefantshow där vi fick se en elefant stå på huvudet, tre ben och dunka en basketboll. Sen fick vi lägga oss på mage så maserade den oss. Lite äckligt med en fet elefant på ryggen, men vi har ju simmat med hajar så det här va ju ingenting.. ;P
Thaimatlagningsshow= helt värdelöst. Mycket coolare att bara beställa en Padthai var som helst på gatan.
Dagens höjdpunkt var utan tvekan Thaiboxningsshowen. Eller rättare sagt, den var värdelös. Så efter att vi sett två svinlata boxare studsa omkring i ringen och klappa varandra lite på axlarna så bestämde vi oss för att visa hur man gör.
Jag menar vi hade ju ändå suttit Ringside i bangkok och där var det ÖS! Så vi frågade om vi fick hoppa upp i ringen lite.
-NoNo, very dangerous!
Men efter lite tjöt och övertalning fick vi iaf av oss tröjorna och på med handskarna och in i ringen. (Detta finns förövrigt givetvis på film och kommer med i nästa klipp!) En hel del av dom lata kortspelade Thailändarna kom upp och hejade på oss ifrån läktaren. Dom tyckte det var skit roligt. Martin är ju boxare så han såg la någorlunda cool ut men jag har ju nästan bara spelat bandy och fotboll så dom skrattade nog en hel del åt mig.
Vi gick två ronder och det var sjukt jobbigt, speciellt eftersom jag tappade luften efter Martins första sluggerträff rätt i lungan. Men jag fick i alla fall in några klatchiga sparkar på låren och jag hade nog lite ära kvar efteråt iaf!
Efter våran match var jag helt slut, men Martin blev utmanad av en Thailändare som påstod att han hade slutat boxning för 4 år sedan och att han nu var fet. Fet vet jag inte, inte ens efter thailänska mått, men det blev en bra match. Jag kan garantera att ingen höll igen och att jag började bli lite nervös när dom började knäa varandra i nyllet.
Allt slutade bra och att Martin kom undan med bara en blodblåsa på tån är ett under.
En bra dag helt enkelt.
Nu ska jag ta en powernapp för ikväll ska vi ut med våra nyblivna sthlmsvänner!
Koh Tao i video!!
The WHALESHARK-klipp!!!
Hjälp klippet synas genom pusha det på pusha.se. Klicka här sedan klicka på pusha uppe till vänster.
En öde stad..
Igår När vi kom till Koh Samui tänkte jag först att oj, va stressigt det är här! (inte nära på som i bangkok men ändå) en massa moppar, bilar och människor på väg åt att möjliga håll.
De första tio minuterna i taxin höll vi på att krocka fyra gånger och köra över typ sju mopedister. Men sen började trafiken lugna ner sig och jag tänkte att det här är ju rätt lagom tempo ändå. Lagom med folk och så alltså. Efter ytterligare tio minuter började det nästan bli lite för tomt. Visst var det lite människor och hus och så men verkligen inte många. Efter ännu en stund stack jag ut huvudet genom fönstret och ropade hallå! Då var det så lugnt och tomt att det ekade ut över nejderna och mellan palmerna i skogen. Inte en levande varelse förutom jag, Martin en kinesgumma och chauffören.
Vi bor i en jättefin bungalow med AC, varmvatten och kylskåp, på en liten beachresort med kanske 50-60 rum. Jag gissar på att det bor ca 15 personer här just nu.
Vi var precis nere och åt middag i restaurangen vid poolen. Fin utsikt, romantiskt, ljudet av vågorna och bara backstret boys ballader på låg volym i högtalarsystemet.
Det var bara en enda sak som fattades. Tjejer. Det var totalt nio matgäster där. Alla män två och två precis som jag och Martin och alla insåg hur fel detta var! Vart fan e alla tjejer? Vi blåste ut det romantiska ljuset som servitören tände på varje bord, som en liten ironisk diss till alla ensamma män, och åt upp den dyra maten fort.
Istället bestämde vi oss för att gå runt lite i stan och se efter om det fanns några tjejer här överhuvudtaget.
Svaret är nej! Här finns inga tjejer alls. Det finns över huvud taget inte ens några turister. Vi såg inte en enda!
Sammanlagt såg vi; 3 killar som ville få oss att sy upp kostymer, ca 13 thaimassagekärringar som ville ha in oss för knådning (vi är fortfarande stela sen senast) och sist men inte minst såg vi (konstpaus) 2 katter.
Ändå gick vi säkert någon km åt varje håll på storgatan. Här märks det verkligen att det är lågsäsong. Lugna lilla Koh Tao är ju rena Ibiza om man jämför med det här.
Men men vi har ju bara vart här en kväll än så vi får se imorgon vad vi hittar på stranden!
Åtta meter valhaj!
Igår hade vi vår sista dag på dykkursen. Vi skulle för första gången gå ner till 18 meter och hålla oss på det djupet i ungefär 30 minuter. Vi skulle spana efter 2 olika sorters hajar.
Bullshark som står för typ 30 % av alla sharkattacks på hela jorden. Men som enligt dykinstruktörerna (som aldrig sökt på sharkattack på youtube) påstod bara var missförstådd. Missförstådd eller inte, om den är hungrig så äter den säkert lite saftig putstjärt, det tvivlar jag inte på. Den andre hajen vi ville se var great reef shark och den vet jag inte så mycket om, men den är säkert blodtörstig den med. Själva grejen var i alla fall att ingen av dessa hajar blir längre än 2-2,5meter och det tyckte vi alla var ganska stort ändå.
Väl nere i vattnet, tryckutjämnad och klar började vi simma längs korallkanten för att spana efter diverse röda och gröna fiskar. Efter kanske 10 minuter ser jag att James (våran hajkära instruktör) gör tecken till mig att det är en haj bakom mig.
Jag vänder mig och där e fan ingen 2,5metershaj.
8 Meter valhaj är ett enormt djur och att den under vatten förstoras och ser ut som 15 meter är heller inget som får min puls att gå neråt.
Den är kanske fem meter ifrån mig när jag först ser den och sen leker den med oss dykare i kanske 15 minuter. Helt sjukt. Ibland är den så nära att jag bara hade kunnat sträcka ut min hand och röra vid den.
Valhajar äter inte kött utan lever enbart av plankton, men dom har en stor mun, sandpappersträv hud och ett par hästkrafter i simfenorna. Det har tydligen hänt flera gånger att dom råkar vispa till någon dykare så han skrapar upp huden rejält eller kanske bryter en arm.
Det var lätt min största naturupplevelse i livet hittills och att instruktörerna sedan berättade att det finns folk som jagar runt på olika dykplatser i flera år och för tusentals dollar, bara för att få se en gjorde det inte midre speciellt. De sa att på den platsen där vi dök räknar de med att få se en valhaj runt 2 % av dyken.
Det bästa är att jag kan bevisa det. Just detta dyket hade vi med oss en undervattensfilmare och hon har filmat alltihop och lagt det på en dvd som jag och Martin köpte. Jag garanterar att vi kommer lägga upp filmklipp därifrån så snart vi kan.
Bye Bye Koh Tao
Idag drar vi vidare mot Koh Samui. Känns lite segt att lämna nu precis när vi fått kläm på livet här och kommit in i lunken. Men jag är ju svensk mästare i separationsångest så det är väl bara det som jagar mig.
Ska bli gött att hänga på Koh Samui utan att ha någonting planerat på dagarna så att vi kan dra på lite äventyr. Här har vi ju hela tiden haft fullt upp med dykning och plugga dykkunskap så det har liksom inte blivit så mycket att skriva om.
Valhajen är ju iof en höjdpunkt
Koh Samui är mer strand, bungalow, AC, moped, vattenfall, njuta. NJUTA!
